Vilka vinner Le Mans 2004? Jamenokejdå, det blir en fjärde Audiseger. Men vilken Audi? Audi UK får väl anses vara de största favoriterna då de har störst resurser (två bilar dessutom) och Joest Racing med sig men Team Goh och Champion har varit med förr så att säga. Och när Alla Audisarna har knuffat av varandra från banan så finns Pescarolo och Racing for Holland redo att ta över...

Här följer en kortare genomgång av de olika bilarnas tekniska förändringar och chanser till bra resultat. Om en viss bil inte finns representerad här så kolla på tidigare års genomgångar: 2002 och 2003. Den som vill ha en bra genomgång av de nya reglerna bör ta en titt på Mulsannes Corner. Reglerna i sin helhet finns som vanligt på lemans.org.

Betygsskalans förklaring:
Första plats
Pallplats
Topp tio, pallchans med lite tur
Tar sig imål men inte mycket mer
Bryter

LMP1

Audi R8

Som sagt, Audi UK har störst chans, om inte annat för att de har två bilar. Förarmässigt är det jämnare mellan stallen. Team Goh har ju femfaldige Le Mans-vinnaren Tom Kristensen, fjolårsvinnaren Dindo Capello och Seiji Ara, vinnare på både Spa och Le Mans 1000 km. Champion har med sig Pirro, JJ Lehto och Marko Werner där endast Werner är utan tidigare Le Mans-segrar. Och så var det ju Audi UK. Allan McNish, Frank Biela och rookien Pierre Kaffer i bil nr 8 samt Johnny Herbert, Jamie Davies och Guy Smith i nr 88.

Hur är det med bilen då? Audi hade uppföljaren R9 färdigritad i datorn, klar att byggas men eftersom det inte finns något vidare motstånd så sköt man upp det projektet. R8:an är fortfarande bäst - och det utan några större förändringar på bilen sedan den debuterade i sin nuvarande form år 2000. Största karossförändringen till i år är utformningen av bakvingen. De nya reglerna säger att vingen få vara max 180 cm bred på en LMP900 (en riktig LMP1:a får ha 200 cm) men eftersom AudiSport brukar vara bra på att hitta kryphål i reglerna så har man gjort det även här. Genom att de extra 'lådorna' på sidorna så slipper man böja in end-platesen (ursäkta svengelskan...). I och med att 'lådorna' är helt raka så är de godkända. Riktigt vad som är fördelen med denna konstruktion vet jag inte eftersom mina kunskaper i aerodynamik är begränsade men jag antar att det blir mindre turbulens...

Den andra större förändringen är att växellådan inte får bytas helt och hållet såsom Audi gjort de senaste åren. Man får byta innanmätet men själva växellådshuset måsta vara intakt. Slut alltså på feminutersbyte av växellåda så fort växlarna börjat kärva det minsta. På sebring i mars i år så var man tvungen att laga växellådan på traditionellt vis, något man gjorde på 35 minuter. Snabbt jobbat det också men om det är någon del av R8:an som kan sätta stopp för en säker seger så är det just växellådan.

Zytek 04S -

Om bilen håller hela vägen så kan testhelgens stora överraskning bli Zytek. Snabbaste icke-Audi med en tid på 3:35.132 - visserligen nästan en sekund långsammare än framförvarande Audi men då hade man problem med toppfarten på Les Hunaudières (jodå, toppfarten är fortfarande avgörande trots chikanerna). Nu har man åtgärdat detta och på Monza , som är av liknande karaktär som Le Mans, var man en sekund snabbare runt banan än snabbaste Audi i racet. Tyvärr fick man lite problem och slutade på en sjätteplats.

Motorn i bilen är Zyteks egen V8:a på 3.4 liter som ger c:a 540 hk till bakhjulen genom en paddelväxlad ricardolåda. Huruvida motorn håller i 24 timmar är lite oklart, Zytek byggde ju den problematiska V8:an som satt i Panoz LMP07 där den led svårt av överhettning och elfel. Visserligen berodde en stor del av problemen på att kylningsmöjligheterna i Panozen var begränsade pga dess slimmade form men ett visst mått av oro finns nog där ändå.

Förarmässigt kan det inte bli så mycket bättre än med David Brabham, Andy Wallace och Hayanari Shimoda bakom ratten. Jo, förresten, om Stefan johansson hade fått köra också. Han formligen flög fram på Monza...

Lola B2K/10 - Caterpillar

Det är onekligen ett intressant projekt men problemen är för många för att bilen ska kunna ta sig imål. Under testhelgen hade man stora svårigheter med växellåda och avgasrök och kom bara runt banan 17 gånger. I början av juni däremot så genomförde man flera tester med lovande resultat så helt kört är det inte. Bilen är lite till åren numera och och nosen är lite av en nödlösning för att få bukt med diverse aerodynamiska problem. Bilen har, innan man visste att det skulle komma en dieselversion, kallats allt från traktor till amerikanskt diesellok så det är ju onekligen passande att Taurus använder sig av just B2K/10:an...

Det intressanta i den här bilen är som sagt motorn: en dieseldriven V10:a på fem liter med dubbelturbo. Motorn lär i grunden vara samma som sitter i VW Touareg men är trimmad av brittiska Mountune med viss input från Caterpillar som också är huvudsponsor. Att det är en VW-motor öppnar ju för spekulationer om att Taurus-Lolan skulle vara testmula för kommande Audi R9 som väntas få just dieselmotor. Hur det är med det visar sig i framtiden.

Fördelen med att köra med diesel (när allt funkar alltså) är framförallt den låga bränsleförbrukningen. Taurus räknar med att man kan köra upp till två varv längre än R8:orna, och då kan man lägga till ytterligare ett varv mot de övriga bilarna eftersom Audi genom sin direktinsprutning, FSI, fått ner bensinförbrukningen. Problemen med diesel är att det ryker. Under testhelgen följdes bilen av ett stort svart rökmoln vid både gaspådrag och inbromsning. Man försöker dock lösa det genom att använda partikelfilter men hur påverkar det motorn? Ett annat problem är, hur konstigt det än kan låta, att motorerna blir för starka. Vridmomentet på en vanlig LMP1-motor ligger på c:a 650 Nm medan det på en diesel kan ligga på uppåt 1200 Nm. Det blir alltså stora påfrestningar på växellådan.

Bilens chanser till bra placering på Le Mans är små, just pga av de ovan nämnda problemen och att projektet fortfarande är i sin linda. De klara förarna, Phil Andrews och Calum Lockie är väl inte de mest namnkunniga heller. Däremot kan de få sällskap av Johnny Mowlem om allt går som det ska och han har oanade kvalitéer.

Nasamax DM139

Nasamax D139 - Notera den dubbla störtbågen och venturitunnlarna. Allt enligt LMP1-reglerna.

Vi fortsätter på temat alternativa drivmedel. Nasamax ställde upp med sin etanoldrivna bil redan förra året men med bedrövligt resultat. Man bröt både Sebring och Le Mans under tidigt skede. Nu ställer man upp med ny bil och ny motor. DM139 är löst baserad på gamla Reynard 01Q men har uppdaterats till årets enda fullfjädrade LMP1:a (alla andra prototyper är egentligen LMP900). I och med att Reynard gick i konkurs och att förändringarna på bilen är så pass stora så går den numera under Nasamax-namnet.

Motorn är som sagt ny för i år även den. Fjolårets CART/IRL-motor från Cosworth har bytts ut till en etanolkonverterad Judd GV5 och är en av de mer högljudda deltagarna i år. Man verkar ha fått ordentlig fart på bilen då den såg ut att gå mycket bra i kurvorna under testhelgen. De problem man hade var en totalhavererad diff och en kärvande växellåda. Själva motorn gick däremot som en klocka. Etanolbränslet ger ju mindre energi än bensin så Nasamax får köra med 130-literstank mot den 90-litersdito som de övriga har. Nackdelen med det är att det tar längre tid att tanka men det har ACO tänkt på och försett Nasamaxdepån med en snabbare tankrigg. Vikttillägget som den större tanken ger tror jag däremot inte kompenseras. En åttondeplats på Monza bådar trots allt gott inför framtiden även om det var första gången man tog sig imål...

Pescarolo

Henri Pescarolos Courage C60 Evo har genomgått så stora förändringar att den måste heta Pescarolo i framtiden. Designmässigt är det inte så stora förändringar mer än lite finslipningar och anpassning av end-platesen till den smalare vingen. Nya färger á la tvättmedelspaket är det också.

Maskinellt däremot så är desto större skillnad. Borta är den svaga Peugeot-V6:an till förmån för den råstarka femliters-V10:an GV5 från Judd. Det är trevligt att de gick hela vägen och valde den större GV5:an än den mindre och vanligare GV4:an (som är på fyra liter) och framförallt så har bilen äntligen fått ett ljud som passar utseendet. Testhelgen gick finfint och man höll samma tempo som de olika Dome-bilarna, och det med dåliga däck då Bourdais bromsade på sig på utvarvet till sitt hot lap. På Monza slog man till med en fjärdeplats i hälarna på Audisarna.

Om Pescarolos bilar varit långsamma och undermotoriserade förr så har de i år alla förutsättningar att slå världen med häpnad...

Dallara LMP

Rollcentre Racing blir ensamma om att köra Dallara på Le Mans i år då Spinnaker-stallet hux-flux hoppade av med en dryg vecka kvar till racet. Dallaran började ju som Chrysler-prototyp med Mopar-V8 men när Chrysler hoppade av så stod ORECA-stallet utan huvudsponsor. Man körde ändå 2002 men tvangs stå över 2003. Brittiska Rollcentre köpte en av bilarna i vintras och ställde upp i Sebring. Och det var en hejdundrande uppvisning av debutanten Joao Barbosa. Man låg länge på en tredjeplats och var uppe och nosade på andraplatsen då delar från en sönderfallande Pilbeam ställde till problem. Även bromsar och annat började kärva. En femteplats blev det i alla fall.

På testhelgen hade man aldrig som mål att sätta en snabb tid utan koncentrerade sig mest på att hitta en bra inställning på bilen och att ge Barbosa en ordentlig chans att lära känna banan. Man hade dessutom lite problem med att hitta den optimala chassisättningen under testhelgen. Det verkar man dock ha löst nu då man för någon vecka sedan testade Öhlinsdämpare med toppenresultat. Även Audi kör med Öhlins... Också aerodynamiken är uppdaterad sen 2002 med ett Audi-liknande arrangemang på bakvingen.

Det är inte bara Barbosa som verkar ha talang av förarna i Rollcentre-stallet. Rob barff och Martin Short har lång erfarenhet av sportvagnsracing och det i kombination med ungdomlig entusiasm, eller nåt sånt, hos Barbosa kan ge oväntade resultat.

Övriga bilar i klassen:

Panoz Esperante GTP - Larbre Compétition/Panoz Motorsports. En gammal GT1:a som egentligen borde köra i GTS-klassen men tvingas köra i LMP1 pga att det inte finns gatbilar - bl a. Bilen är med mest som ett tack för den tid som varit från Panoz. Panoz lär ska planera på come back till nästa år med en GTS-bil.

Dome S101 - Racing for Holland och Kondo Racing. RfH kör med Judd GV4 och Kondo med Mugen-V8:a och det är väl den enda större skillnaden mellan bilarna. Så vitt jag vet inga nämnvärda förändringar på bilarna mot förra året. Kondo var snabbast av Dome-bilarna på testhelgen men båda stallen har goda chanser till bra resultat.

Lola B160 / - RML och Intersport Racing. (fd MG-Lola EX257) Ännu har ingen MG-Lola tagit sig imål på Le Mans men förhoppningsvis så kan det bli ändring på det nu. Störst chans har nog Intersport då de kör med Judd-V8:a istället för den AER-fyra som RML använder.

Reynard 2KQ - Noël del Bello. Bytet från LMP675 till LMP1 är inget som gagnar del Bello som brukar vinna LMP675-klassen genom att bara gå imål. Samma taktik funkar nog inte i LMP1...

Lister Storm LMP - Inga större förändringar av bilen från förra året men förlusten av Jamie Campbell-Walter bör nog sätta sina spår. Ty även om karln brukar ha en enorm otur så är han snabb. John Nielsen har varit med förr men kan nykomlingen Møller ge bra resultat?

LMP2

Den som tar sig imål vinner. Klassen har drabbats av flera avhopp pga dåliga motorer. Att Courage-fabriken och Epsilon båda var tvungna att byta motor från en opålitlig och svag JPX/Mecachrome är oroväckande då Courage C65 verkade så lovande på Le Mans 1000 km i höstas. Ska detta år innebära WR:s revansch? Noël del Bellos utnötningstaktik verkar kunna bli ett vinnande koncept även i år.

LMGTS

(betygen gäller inom klassen)

Chevrolet Corvette C5-R - 3:49.324 på testhelgen!! Bäva månde Ferrari-brigaden - Corvetterna är tillbaka efter missen förra året. Den stora skillnaden ligger i bytet av däckleverantör från Good Year till Michelin. Även färgbytet åter till den gamla fina gula kan ha gjort sitt till...

Till i år har man fått ordning på den sekvensiella växellåda som satte stopp för framfarten förra året och fintrimmat aerodynamik och motor så att man hänger med ferrarisarna även fartmässigt. Förra årets taktik var ju att försöka ta segern genom tillförlitlighet då man inte hade en chans att komma ikapp de röda. Ett extra vitamintillskott har man fått i Jan Magnussen och Max Papis. En fjärdeplats totalt på Sebring kanske inte går att upprepa på Le mans men topp tio totalt borde inte vara några större problem. Om inte Prodrive får som de vill förstås.

Ferrari 550 GTS - Prodrive och Larbre Compétition. Om publik och tävlande häpnade över Corvetternas 3:49-varv på testhelgen så tog Prodrive det hela med ro. Man körde aldrig med kvaldäck och satsade mer på att hitta rätt inställningar. De verkar ha ett ess i rockärmen. Under diverse tester de senaste veckorna så har man blivit mer och mer övertygade om att Corvetternas framfart inte ska vara några problem. Riktigt vad som ger dem detta självförtroende är lite oklart då hemlighetsmakeriet varit stort. Förra året dominerade man klassen stort och med ytterligare en bil i år med Colin McRae och inte minst Rickard Rydell som extra tillskott så kan det bli en riktigt hård kamp om klassegern i år.

Det finns ju en tredje 550 med på griden i år: Larbre har övergett sin trogna gamla Viper till förmån för en Prodrivebyggd Ferrari. Med Christophe Bouchut i spetsen satte man snabbaste Ferrari-tid på testhelgen med 3:54.105. Visserligen kan de få svårt att hänga med Prodrive och Corvetterna under racet men man kan inte räkna bort Larbre helt från toppstriden.

Ferrari 575 GTC - Ferraris egna version av 550/575:an gör Le Mans-debut i år. Sedan vinsten i FIA GT-debuten så har det varit lite si och så med tillförlitligheten och farten i bilarna. Barron Connor ställer ändå upp med två bilar och hoppas kunna göra bättre ifrån sig än på Sebring där man visserligen hängde med bra ett tag in i racet men diverse tillförlitlighetsproblem gjorde att placeringen inte blev vad man hoppades på.

LMGT

Ferrari-Porsche-bataljen som man hade hoppats på fick sig en liten törn då Risi Competizione hoppade av. Två Ferrari 360, en GT och en GTC, mot elva Porschar är lite ojämnt fördelat minst sagt. Den stora frågan är istället vilken Porsche det blir som vinner. Av de elva är sex RSR, fyra RS och en R. Även om de bästa stallen kör med den nya och starkare RSR så ska man aldrig räkna ut en RS ty RSR:n har inte varit helt problemfri. En 'bouncy' framvagn har gjort bilen svårkörd och den hårt trimmade motorn kan vara ett frågetecken i hållbarhetsavseende. GT3 RS däremot är väl inkörd och de fel som kan uppstå har uppstått och lösts.

De två TVR-bilarna är knappast några reella utmanare men kan ändå göra ett bra resultat. Morgan är som vanligt mer konstig än bra men med lite tur kan den ta sig imål.

I och med att det är så många av samma biltyp så betygsätter vi stallen istället.

Petersen/White Lightning Racing - Porsche 996 GT3 RSR. Sascha Maassen satte snabbaste GT-tid i racet förra året. Att han gjorde var inte så imponerande som när han gjorde det: runt två-tre på natten satte han en 4:09-tid och ingen annan var i närheten knappt ens i dagsljus. Tillsammans med Lucas Lühr brukar han vinna Sebring utan en tredje förare. Tyvärr har han inte Lühr med sig på Le Mans i år utan får 'nöja' sig med Jörg Bergmeister och Patrick Long. Samarbetet med Alex Job gör White Lightning till storfavoriter i år.

Freisinger Motorsport - GT3 RSR. Två RSR borde ge Freisinger-stallet stora chanser till klasseger men de ryska betalförarna i bil nr 86 har inte direkt rosat marknaden i FIA GT. Ortelli och Dumas i bil 85 däremot kan bli svåra att slå. Tidigare var Timo bernhard med i bilen men han kom på andra tankar och kör 24-timmars på Nürburgring istället. Frågan är vem som kan matcha honom.

Orbit Racing/BAM! - GT3 RSR. Orbit hade en märklig uppladdning till Sebring då de totalkvaddade sin RSR och fick ta till en gammal RS istället. Genom ett mastodontjobb av mekanikerna kunde man uppdatera bilen till en RS+ med så många RSR-delar som möjligt. Förhoppningvis slipper man återupprepa detta till Le Mans men man vet aldrig... Chanserna till bra resultat är lite mindre än för de ovan nämnda då den enda föraren som är riktigt bra är Marc Lieb. Hindery och Baron får ursäkta men de är lite mer av gentlemannaförare.

Seikel Motorsport + - GT3 RS. Seikel fick hastigt och lustigt med två bilar då Paganin hoppade av. Man har inte lika namnkunniga förare som Petersen och Freisinger men det hade man inte 2001 heller då man tog en sjätteplats totalt.

Thierry Perrier + - GT3 R. Det här är EMKA-stallets gamla bil, dvs den som vann N-GT-klassen i FIA GT på den märkliga men fascinerande Enna-Pergusa-banan förra året. Det skulle inte förvåna mig om Perrier gick och vann klassen. Bilen är visserligen en gammal R (om än rejält uppdaterad) men Tim Sugden känner sin bil utan och innan.

PK Sport + - GT3 RS. PK kan stoltsera med att vara enda stall som brutit Le Mans med ett sprucket motorblock (!). Tyvärr brukar de ha just sån här märklig otur ganska ofta men i år kanske det blir ändring på det?

Choroq Racing Team - GT3 RSR. Chrorq gör debut på Le Mans men tidigare har man kört en del Porsche Carrera Cup (eller om det var Supercup?) så GT3:or kan man. Att de har lyckats komma över en RSR kan ha att göra med att de har ett visst stöd av Team Goh. Hur de kommer att lyckas på Le Mans har jag ingen aning om men Team Goh-inblandningen och det faktum att de faktiskt fått lov att köpa en RSR borgar för en viss kvalitet. Klassens dark horse?

Luc Alphand Aventures - GT3 RS. Njae, även om han körde Ferrari 550 förra året så tror jag inte att det blir några större sensationer i år. De övriga Porsche-stallen är helt enkelt för bra.

JMB Racing + - Ferrari 360 GT. Om man kan använda förra årets race som måttstock så borde Ferrarisarna kunna bli farliga bara de håller. Risi-Ferrarin ledde ju ett tag under natten ända tills den pajade. Å andra sidan känns det som att man inför varje år tycker att nu ska dom väl ändå kunna utmana Porscharna men det blir samma visa varje gång. JMB har lyckats få med sig de ordinarie WR-förarna Jean-René de Fournoux och Stephane Daoudi - varför känns det som att båda parter gjort en bra deal...?

CIRTEK Motorsport + - Ferrari 360 GTC. Är GTC:n bättre än den gamla GT:n? Om man ser till tiderna på testhelgen så är svaret nej. Hela tio sekunder skiljde dem åt men det kan vara många orsaker till det (m a o, jag kommer inte ihåg vad som var problemet...). En av GTC:ns stora fördelar är att motorn inte var lika känslig för de lite mindre restriktorerna som används på Le Mans jämfört med i FIA GT.

Chamberlain-Synergy Motorsport - TVR T440-R. Om bilarna håller så kan de åtminstone ta sig in i den övre halvan i klassen på söndagseftermiddagen. Under testhelgen satsade man mest på att hitta inställningar men var ändå tre sekunder snabbare än förra året. Och det med full tank.

Morgan Works Team - Morgan Aero 8 GT. Bilen kom sist på testhelgen men de engelska fansen gillar den....

Text och foto: Johan Söderberg 2004-06-06